Trots att tre vec­kor i janu­a­ri var myc­ket kal­la med bara ett par cen­ti­me­ter snö, snabb islägg­ning och djup tjä­le, står jag här i Par­gas den sista dagen i feb­ru­a­ri och ser bara bar mark med någon ensta­ka snö­hög som plo­gen har läm­nat efter sig. Bil­den ovan var tagen den sista mars 2013. Min­net är kort!

Vi får höra rap­por­ter om snö­drop­par som blom­mar och und­rar när de förs­ta tus­si­la­gon pry­der vår var­dag. Om flytt­fåg­lar som har anlänt redan osv.

Jag minns en lika­dan vår på 70-talet. Efter måna­der av milt väder och ing­en snö fick vi 10 cm ny snö som en april­skämt med kaos i tra­fi­ken som följd — många hade redan bytt till som­mar­däck. Efter den snön blev det sedan has­tigt vår med sti­gan­de tem­pe­ra­tu­rer — det är sant som de säger — April snö, fåra gö’ — eller något i den stilen.

Vi har inga blom­man­de snö­drop­par, men Iris reticu­la­ta har just kom­mit upp. Kanske de blom­mar snart, vi får allt se, men en sak är säker — våren är på väg igen!