Vi i Borgå hade årsmöte i söndags. Några nya ansikten syntes bland årsmötesdeltagarna, några nya invaldes i styrelse och nöjeskommitté. Bra så!
Ibland väcker nog årsmöten många frågor. Hur tas nya “delegater” emot, hur får de lära sig hur allt fungerar, hur mycket informerar och förklarar de äldre, hur mycket lyssnar man på de nya? I alla möjliga föreningar verkar det finnas en viss stagnation. Ordförande och styrelse väljs om och om igen, ibland känns det precis som den lilla pojken skrev på 1960-talet: “Finlands president heter Urho Kekkonen och han återväljs vart sjätte år”. Men vad kan man göra åt saken? Hur gör ni andra för att intressera nya medlemmar, hur förnya verksamheten så att nya blir intresserade och vill komma med som aktiva medlemmar?
Jag tar mig själv som exempel. Jag har odlat i över trettio år, men inte ens övervägt att gå med i en trädgårdsförening, eftersom mitt odlande mest handlat om grönsaker, mat alltså. Läste nog i tidningen om plantbytardag, men dök inte upp, eftersom jag inte hade plantor att dela med mig av. Min artkännedom vad gäller blommor är verkligt liten, är inte alltför intresserad av att lära mig namn på finska, svenska, latin, blandar ihop allt. Bläddrade i trädgårdstidningar, men tyckte att allt gjordes så invecklat. Jag tycker om att jobba med odlandet, att “böka i jorden” är helt naturligt för mig (var med i 4H från fem till ca 17 års ålder tror jag, har varit och är oförbätterlig landsbo), tycker om att resa och se på vackra saker, ligger gärna på rygg på gräsmattan och njuter av allt naturen har att ge. Hur skulle ni ha fått mig att gå med i er trädgårdsförening, fått mig intresserad av er verksamhet? (Att jag sen kom med har helt med “det privata” att g.öra). Hur intressera människor “mitt i livet”?
Medelåldern och spridningsvärdet i er styrelse, bland era medlemmar…? Inget illa i att den kryper över 50-strecket, men yngre behövs också.…
Det här är en alltid aktuell fråga. Och skillnaden verkar vara stor mellan olika föreningar. Somliga lockar både medelålders och unga nya medlemmar i en jämn ström, medan andra faktiskt stagnerar och “förgubbas” eller “förgummas”. Jag tror det mycket beror på hur de som i praktiken drar föreningsverksamheten tar hand om nya intresserade, hur dessa involveras, hur verksamheten utvecklas osv.
En bred åldersstruktur är säkert det bästa, alla kan då lära av varandra och få ut något av sitt medlemsskap.