Jag bör­jar med att pre­sen­te­ra mig: Ny här på blog­gen, tack för att jag får vara med. Min tan­ke är att strö­va omkring i Borgås par­ker, kanske ock­så någon annan stads park, inspi­re­ras och fun­de­ra om och hur man kan använ­da sam­ma idéer eller plan­tor ock­så på bal­kong­en. Ibland blir det något foto från min balkong.

Jag är allt­så bal­kongod­la­re, cityod­la­re och allt vad det nu heter.  Bör­ja­de med det långt innan det var modernt, då folk mest trod­de man hade en skruv lös, eller jaa, många skru­var lösa. Nu är man rik­tigt tren­dig, t.o.m. träd­gårds­tid­ning­ar har upp­märk­sam­mat feno­me­net och det är ju kul. I den här lägen­he­ten har vi bott i fem år och någ­ra av väx­ter­na har hängt med sedan dess.

Just nu är jag helt upp­fylld av mid­som­ma­rens ljuv­het, och det kyli­ga väd­ret bryr jag mig inte alls om. Körs­bärsto­mat­plan­tor­na har dock fått en tunn säck runt sig, för just det­ta år då som­ma­ren tyd­li­gen blir sval, så bestäm­de jag mig natur­ligt­vis att vara utan något fult “hökkeli“bygge av plast… Jag pol­li­ne­rar toma­ter­na med pen­sel, så det blir toma­ter trots “täc­ket”.

Mid­som­ma­rens roman­tis­ka lju­va fär­ger med ståt­li­ga präst­kra­gar, dof­tan­de älggräs, näva och allt annat åter­finns ock­så på min bal­kong. Många tyc­ker att den fins­ka som­ma­ren har allt­för ble­ka fär­ger, men jag upp­skat­tar det ski­ra och lju­va. Det pas­sar mid­som­ma­ren till.

Visst finns det färg ock­så i natu­ren. Blåklint t.ex. Och sen i juli är det rosor­na, sena­re sol­ro­sor­na m.m. Just nu är de vack­ra lupi­ner­na ställ­vis så många att de bil­dar ett näs­tan oge­nom­träng­ligt hav på gott och ont.  För den som gil­lar lupi­ner, men inte vill att de ska spri­da sig vida­re ut i natu­ren, så fun­ge­rar tip­set med att ta bort fröställ­ning­ar­na gans­ka bra. Sen finns det ock­så ste­ri­la sor­ter i han­deln, i gult och rött t.ex.  Jag tror nog att lupi­ner skul­le pas­sa för kru­k­od­ling, om man bara har till­räck­ligt med sand+grus i kru­kan. (Mer infor­ma­tion om väx­ter man kan för­sö­ka hål­la hårt så de inte smi­ter finns t.ex. här Fin­lands natur­skydds­för­bund.)

Så hur lju­va fär­ger har jag då på min bal­kong? Min vita syren har nyss slu­tat blom­ma. Den var tidig i år. Drott­ning­en just nu är Mår­bac­ka­pe­lar­go­nen och kron­prin­ses­san är den rosa mini­ro­sen. Men mest stolt är jag över min näva. Det är förs­ta året den blom­mar så här under­bart, som ett moln i ski­ras­te lila! Vack­ra små­prin­ses­sor är gräslö­ken,  smult­ron­blom­mor­na och den söta nej­li­kan jag fick i present.

Min näva fick kom­ma upp från bal­kong­gol­vet till bor­det för grupp­fo­to. Näva, Mår­bac­ka­pe­lar­gon, mini­ros, Tiny­Tom-tomat i mini­växt­hus, brok­bla­dig sal­via, smult­ron, ampel­to­mat, lupi­ner i vas, kär­leks­ört, gräslök, sal­lat och nej­li­ka på mitt bal­kong­bord. Res­ten får ni se någon annan gång.

PS. Mina barn åt de förs­ta jord­gub­bar­na och smult­ro­nen i dag. Det blir ing­en stor skörd, men dess mer upp­skat­ta­de små smakupplevelser.

Trev­lig midsommar!