Nu är det tid att ta upp vitlöken som sattes i oktober ifjol. Vi besökte en vitlöksfarm på Isle of Wight, en vacker ö i södra England och köpte några lökar för att plantera då vi kom hem. Bland dem en sort som heter Elephant Garlic (elefant vitlök). ‘Vi kan försöka, men det blir väl ingenting’ tänkte vi. Tidigt på våren hade de första bladen kommit upp och under sommaren bildades det blomskaft.
Elefant vitlök är mera släkt med purjo och gullök och har en likadan blomma (de finns i vas inne, väldigt vackra) medan vanlig vitlök har en knippe med små lök högst uppe. Löken blev i alla fall gigantisk. De får torka ute en vecka och sedan hängs de på tork under tak. I oktober sätter vi några till i jorden.
Den andra typen heter Chesnok Wight och är en normal typ med vanlig storlek på lökarna. De finns till höger i bilden högst uppe.
Såna elefanter vill jag ha! Är de lika starka som “vanliga”? Vi har inte tagit upp våra vitlökar ännu, men det skall göras endera dagen. Misstänker att de inte blir lika stora som föregående år, eftersom jag fick skrapa ihop det sista av hästgödseln i höstas för att gödsla, och hade på känn att det var lite för lite. Men styrka borde de ha — de som fått av vår vitlök påstår att de får halvera mängden, annars blir det för häftigt… Men vi bara äter och äter i massor. Chili och vitlök och annat godis samsas bra i munnen!
Enligt allt som jag har läst har de en mildare smak än vanlig vitlök. Jag har inte hunnit smaka ännu!
Också de små gula klyftor som hänger från moder plantan kan genast sättas i jorden där de året därpå producerar blomlösa klyftor. Lämna dem i jorden ett år till så bildar de blommor och stora lök igen.
Se vidare Wikipedias engelska sidan