Att hål­la hönor i träd­går­den tycks vara popu­lärt med någ­ra års mel­lan­rum. En tid sål­des böc­ker i ämnet rätt ofta, sedan blev det lite paus. Nu har jag igen på fle­ra håll stött på frå­gor och kom­men­ta­rer om hur trev­ligt det skul­le vara med någ­ra hönor. Som ett extra plus får man ju kanske ock­så färs­ka ägg. Hönor­na ger göd­ning åt väx­ter­na, men visst kan de ock­så stäl­la till för­tret; de sprät­ter där de inte ska, ploc­kar i sig frön man vill att ska gro och växa…

Kom ihåg att man inte kan hål­la höns på bak­går­den hur som helst, det finns bestäm­mel­ser som ska föl­jas. Lands­bygds­myn­dig­he­ter, häl­so­vårds­in­spek­tö­rer eller bygg­nads­till­sy­nen i kom­mu­nen är det skäl att kon­tak­ta först.

Tips för den hönsin­tres­se­ra­de finns i en del böc­ker, men ock­så på LIvs­me­dels­sä­ker­hets­ver­ket Evi­ras webb­si­dor och i maj­num­ret av Träd­gårds­nytt (San­ne Wik­ströms arti­kel i ämnet).