Det känns som efter en lyckad halvnykter fest. Huvudet känns lika glest som lådorna med icke-sålda pelargonskott…
…eller lika tomt som använda plastglas och tömda äppelmustflaskor. Men roligt, det var det!
Det kom en ständig ström med gäster i sex timmar — nej, halv elva kom de första, och de sista lämnade oss kvart över sex. Gästboken säger 172, alla skrev inte. Svenska, finska och lite engelska blandades med friska tag, det var inte lätt att hålla reda på om den man just talat med verkligen talade svenska när en fråga på finska kom emellan. Och jag hade inte en enda tanke på att ta ens en bild som minne! Lyckligtvis publicerade en besökare några bilder på Facebook, hon har kanske fler som hon kan dela med sig av.
Vädret var äntligen på vår sida, även om regnet före hindrade oss att få allt som vi ville ha det, plus att vissa gräsmattor (läs åkern) var blöta. Men på söndag var det sol och värme, inte för mycket av någondera sorten. Perfekt!
Fjärde gången, besökarrekord med några personer, vi är nöjda. Det är klart att man lite funderar över besökare och icke-besökare, varför inte fler har öppet, vad vi borde ha gjort annorlunda — eller kunde ha gjort bättre. För det enda negativa med Öppen Trädgård-idén är ju att när man själv har öppet kan man inte besöka andra och se hur de har löst logistiken, skyltningen, berättandet, informationen, m.m. Lite mer ärligt utbyte mellan öppethållare vore inte så dumt. Ibland känns det som om var och en sitter och uppfinner hjulet på sitt håll.
Kanske en idé för kryssningen i februari?
Har faktiskt funnits i planerna för trädgårdskryssningen redan ett par månader att ta med en programpunkt som gäller Öppna trädgårdar. Och så förstås tips om frukt- och bärväxter, rosor m.m. Också goda råd om hur man använder skörden från nyttoträdgården, tips om hur man själv kan göra blomsterarrangemang.… Kommer att finnas mycket intressant på vinterns trädgårdskryssning! Alla med!