Den sjunde oktober grävde jag upp mina dahlior, för då hade det varit två frostnätter på rad här i södra Finland. Dahliorna såg lämpligt molokna och hängiga ut.Jag brukar vänta att de får en köldknäpp innan jag tar upp dem. Jag putsar den värsta jorden bort från knölarna och sätter in dem i förrådet för att torka, så går det lättare att putsa bort den sista jorden från knölarna efter det. Gladiolusknölarna har fått samsas om utrymmet i lådorna med dahliorna över vintern.
I år var det idealiskt för jorden var ganska torr. När de torkat och jag putsat av dem läger jag dem i lådor på tidningspapper, och täcker dem lätt med kompostströ. Komspostströt jag använt är en blandning av kutterspån och torv. Efter det har jag dragit en sopsäck över lådan, stängt den i ändan och lagat några lufthål i den. Lådorna har jag satt i källaren, och där har de skött sig själva hela vintern. Överlevnadsprocenten har varit bra. Men det finns många system för att övervintra dahlior, det här är bara hur jag har gjort det.


Efter den här sommarens säsong hittade jag tyvärr två plantor som var smittade av en sjukdom. Den ena plantan var tydligt smittad, den andra hittade jag då jag noggrannare gick igenom materialet. Så långt har jag kommit då jag försökt se vad det kan vara frågan om att det troligtvis är frågan om en virussjukdom. Verkar som det skulle vara det som på engelska heter Dahlia stunt eller dwarf virus. Gjorde mig genast av med plantorna. Den ena plantan var mindre till växten, men på den andra hade ännu inget ovanligt märkts. Sätter en bild med av den smittade plantan, den ser ganska spännande ut.

Ibland hör man att dahlior är för arbetskrävande då de skall lyftas på höstan och återplanteras på våren. Vi har haft ‘samma’ dahlior i över 30 år och i år var det verkligen lätt att ta upp dem då det har varit så torrt.