Den sjun­de okto­ber gräv­de jag upp mina dah­li­or, för då hade det varit två frost­nät­ter på rad här i söd­ra Fin­land. Dah­li­or­na såg lämp­ligt molok­na och häng­i­ga ut.Jag bru­kar vän­ta att de får en köld­knäpp innan jag tar upp dem. Jag put­sar den värs­ta jor­den bort från knö­lar­na och sät­ter in dem i för­rå­det för att tor­ka, så går det lät­ta­re att put­sa bort den sista jor­den från knö­lar­na efter det. Gla­di­o­lusknö­lar­na har fått sam­sas om utrym­met  i lådor­na med dah­li­or­na över vintern.

I år var det ide­a­liskt för jor­den var gans­ka torr. När de tor­kat och jag put­sat av dem läger jag dem i lådor på tid­nings­pap­per, och täc­ker dem lätt med kom­post­strö. Koms­post­ströt jag använt är en bland­ning av kut­ter­spån och torv.  Efter det har jag dra­git en sop­säck över lådan, stängt den i ändan och lagat någ­ra luft­hål i den. Lådor­na har jag satt i käl­la­ren, och där har de skött sig själ­va hela vin­tern. Över­lev­nads­pro­cen­ten har varit bra. Men det finns många system för att över­vint­ra dah­li­or, det här är bara hur jag  har gjort det.

Efter den här som­ma­rens säsong hit­ta­de jag tyvärr två plan­tor som var smit­ta­de av en sjuk­dom. Den ena plan­tan var tyd­ligt smit­tad, den and­ra hit­ta­de jag då jag nog­gran­na­re gick ige­nom mate­ri­a­let. Så långt har jag kom­mit då jag för­sökt se vad det kan vara frå­gan om att det tro­ligt­vis är frå­gan om en virus­sjuk­dom. Ver­kar som det skul­le vara det som på eng­els­ka heter Dah­lia stunt eller dwarf virus. Gjor­de mig genast av med plan­tor­na.  Den ena plan­tan var mind­re till väx­ten, men på den and­ra hade ännu ing­et ovan­ligt märkts. Sät­ter en bild med av den smit­ta­de plan­tan, den ser gans­ka spän­nan­de ut.