Ingel Fontell, hädangången trädgårdskonsulent och redaktör för denna tidning var ideologiskt inte någon stor vän av marknadskrafter men uttryckte en gång sin beundran för dem som lyckades saluföra ballonger, vatten på flaska och mylla i påse. Fascinationen sammanhängde naturligtvis med att någon förvägen försäljare hade identifierat en ny marknad och lyckades sälja grundelementen för vår existens, allestädes förekommande jord, luft och vatten i lämpligt emballage till ett hutlöst pris.
Ingel kunde nog knappast ens föreställa sig hur marknaden skulle te sig idag. Ballongbranschens utveckling undandrar sig min bedömning, trots att jag noterat att de inte ser ut som tidigare. Valmöjligheterna vad gäller vatten på flaska är legio och utbudet av odlingssubstrat i påsar, säckar, storsäckar och i lösvikt ter sig närmast som ett oöverskådligt sammelsurium där jämförande av priser och kvaliteter är svårt, för att inte säga omöjligt.
Inför köpbeslutet måste man först göra klart för sig om man framhärdar med en ekologiskt grundsyn eller inte. Är svaret ett rungande «Ja» innebär det att man inte ställs inför flera svåra valsituationer. Den gröna idén utgår nämligen från en tillit till naturens dynamik och dess anpassningsförmåga till kompromisser.
Av stor betydelse vid valet av mylla förefaller det att vara om produkten skall användas för jordförbättring, allmänna vårskötselarbete eller för planterande av en enskild växt eller växtgrupp? Men redan före det bör du ha insett att du behöver en mylla för dina sådder och en annan mylla för den fortsatta plantuppdragningen. Och märk väl, orkidéer och succulenter kan du inte utsätta för «mainstream»-myllor, de bör särbehandlas.
Alla vet att Rhododendron och barrträd skall ha mylla med lite lägre pH men vid mylla-valet borde du också beakta specialbehoven hos perenner och rosor eller buskar och träd, Blir det svårt måste man förlita sig på en specialmylla för allt i trädgården. Örter och sommarblommor är inte helt vetenskapliga kategoriseringar men tillräckliga gemensamma nämnare förefaller att föreligga som utgångspunkt för den som blandar myllorna. Här gäller det att inse skillnaden mellan den som blandar myllorna och den som blandar bort síg bland myllorna.
För ett blandande är det fråga om. I skolan lärde man sig att en odlingsjord skall bestå av 50 % partiklar och andra hälften skall vara porer (håligheter). Av porerna skall hälften vara så stora att de av tyngdkraften dräneras på vatten och andra hälften så små att de kapillärt kan hålla kvar vatten. Partikelstorlekarna bli sålunda väldigt avgörande för strukturen och jordens egenskaper. Stora partiklar (sand, mo) ger mycket luftförande porer och knappt om kapillärt bundet vatten. Små partiklar (mjäla) gör jorden tät och syrefattig medan leran är sitt dåliga rykte till trots ett bra inslag för den bidrar till klumpar inom vilka vatten binds och mellan vilka luften förs. Men helheten påverkas emellertid också av mullhalten, mängden biologiska nedbrytningsprodukter i marken.
Vår blandare tar alltså i olika proportioner sand, lera och organiskt material (ofta torv), lägger kanske till lite kalk och näringsämnen, blandar ordentligt och «sisalabim» har vi en undergörande mylla att lägga i säcken. Då konsumenten ogärna vill intruducera nya ogräs med sin köpta mylla vinnlägger sig blandaren om att förgöra ogräsfröna, hur det går till är av allt att döma en affärshemlighet.
För att pröva konsumentens räkneförmåga säljs myllan i säckar av olika storlek, i olika grad komprimerade och med varierande halt av fukt. En tyngre säck betyder inte att den innehåller mera mylla. Så det gäller att addera och dividera och kalkylera, för en enskild säck har ett pris, köper man tre eller fem blir säcken billigare. Köper man femti säckar på en pall blir säcken billigast men doch dyrare än samma mylla i lösvikt. Man bör också vara fötrogen med fysikaliska storheter, en liter vatten väger som alla vet ett kilo, en liter torv väger mycket mindre än en liter mylla och en kubikmeter borde vara detsamma som 1000 liter. Sprider man ut en kubikmeter på 10 kvadratmeter borde det bli ett 10 cm tjockt lager på hela ytan. Det blir det sällan.
En annan av mina läromästare i försäljning, en av föregångarna inom gardencenterbranschen, KaGu Westerholm uttryckte sin marknadsföringsideologi som så: »finns det en tokig som säljer så finns de alltid två tokiga som köper» ! Men så kallade vi också hans butik för Antiflora, för där såldes allt möjligt som inte var blommor. Och en sista vink till konsumenterna, mullsäckarna inför följande vår skall man köpa i oktober för då vill leverantörerna senast bli av med dem.
Mullfixerad amatör
Texten, skriven av Tor Lindholm, har ingått som kolumn i Trädgårdsnytt nr 6–7/2016